Om Ristomta

Ristomta gård är belägen i Sorunda på södra Södertörn ca 55 km söder om Stockholm. Det före detta säteriet låg tidigare under Fållnäs gård. Ristomta har tillhört släkterna Bååt (1654), Horn (1686), Hildebrand (1772), Rosenqvist (1825) och Anckarsvärd (1850)

Historik

Gården har fornlämningar i form av gravfält, hög och stensättning. Namnet "Risatompta" är känt i skrift sedan 1385 och betyder ungefär "tomtplatsen i småskogen".

"I jordeboken 1540 nämns en Jöns Ingemundsson, okänt om han var landbo på det kronohemman på ca 15 tld eller på det frälsehemman under Fållnäs som fanns i byn. På en karta från 1638 är ägorna samlade kring bebyggelsen.

Karta Ristomta 1638

Ett drygt sekel senare köpte Kerstin Bosdotter Bååt (1620–1657) kronogården och gjorde Ristomta till säteri, omtalat 1654. Hon var gift med friherren Henrik Henriksson Horn af Marienborg (1618–1693). Han omnämns på en karta från 1652 som ädhle och wälborne herr Hindrich Horn [ägare till] sätegårdh Rijståmpta. Då sträckte sig Ristomtas mark i en långsmal remsa ända ner till Fållnäsviken som en karta från 1652 visar.

Karta Ristomta gård 1652

Gården, som sades vara "tämligen" byggd, gick i arv till sonen Gustaf Horn (1661–1686) och efter hans död 1686 till dennes dotter, Christina Gustaviana (född 1681), gift med Carl Julius Lewenhaupt. Christina Lewenhaupt levde till 1744 (maken avled 1726) men torde knappast ha bebott gården, där man 1721 finner Johan och Erik Jansson med familjer mantalsskrivna. 1730 bodde en Daniel Böhm på Ristomta. Det rörde sig förmodligen om arrendebönder som brukade Ristomtas mark. Hur länge säterifriheten varade har inte utforskats. Ristomta omnämnes dock ännu 1864 som "2 mantal frälsesäteri" under Fållnäs och ingick i Fållnäs fideikommisset tills detta upplöstes 1930."

Byggnader

Gårdens byggnader bildar två kringbyggda gårdsplaner; en övre och en nedre se 1. resp 2. på bild nedan.

Del av karta Ristomta gård 1652

På den övre återfinns huvudbyggnaderna vars arkitektur är den svenska tolkningen av barock, det vill säga det som brukar kallas den karolinska stilen. Mangården består av två, nästan identiska rödfärgade träbyggnader med kvadratiskt planmått under ett brant, pyramidliknande tak. De ursprungligen fristående husen är numera sammanbyggda med en lägre förbindelsebyggnad. Två timrade, rödfärgade byggnader, ett magasin och ett brygghus, står framför mangårdsbyggnaden. På den nedre gårdsplanen, finns ett stall, en tröskloge och en ladugård.

Boberg avbildar byggnaderna

Den berömde svenska arkitekten Ferdinand Boberg (1860–1946) ägnade sig åt ett ambitiöst projekt med titeln ”Svenska bilder från 1900-talets början” efter att ha avslutat sin verksamhet. Boberg såg den gamla svenska kulturbebyggelsen hotas av industrialisering och modernisering, och lyckades ordna finansiering för att under åren 1915–1924 kunna teckna av äldre bebyggelse i städer och på landsbygden runt hela Sverige. Bobergs hustru Anna följde med på resorna och förde dagbok med ingående beskrivningar av de platser som paret besökte. Resultatet blev ett planschverk med ett tusental kolteckningar.

Boberg avbildade sex byggnader i Sorunda varav två på Ristomta.

Verksamhet

Fram till 1900-talets mitt bestod verksamheten av traditionellt jord- och skogsbruk. Dagens verksamhet består huvudsakligen av uthyrning av lokaler för hantverk, lager och förvaring samt hästverksamhet.

Källor

Alf Nordström, Sorunda en socken för sig, Liber förlag 1980, ISBN 91-38-05226-1, sid 48 och sid 239.

Beskrifning öfver Stockholms län (1850) >

Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R / (1859-1870) >

Ortnamnsregistret: Ristomta. >

Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883. >